Arkiv

 

Föreningsrum öppnar för patienter och närstående

Den 1 december öppnar ett föreningsrum i det nya psykiatrihuset på Atlasmuren 3. Rummet kommer att vara bemannat av representanter från de patient- och närståendeföreningar som ingår i klinikens Brukarråd.

Föreningsrum öppnar för patienter och närstående

Jag visar en sida utåt, ett ”yrkesjag”, även om jag är personlig och strävar efter att etablera äkta kontakt och genuina möten i alla jobbsammanhang. Även i personliga berättelser finns det sidor hos en som man inte visar för andra, saker man bara talar om med vissa.

Att överleva

Privata vårdaktörer anmäler i mindre utsträckning till IVO

Det finns en omfattande underrapportering av vårdskador bland privata vårdgivare. Det skriver Dagens Nyheter, som granskat lex Maria-anmälningar från 2014 och 2015.

 

Privata vårdaktörer anmäler i mindre utsträckning

Hur mår psykiatrin?

Lyssna på Kropp och Själ i P1.

 

 

ADHD och pillerboomen

Allt fler barn och vuxna får diagnosen adhd och många behandlas med läkemedel mot sina symptom. Granskningen belyser kunskapsluckor om långsiktiga effekter av behandlingen och biverkningar. Serien tar även upp det svaga forskningsunderlaget kring behandling utan läkemedel. Det handlar också om skillnader i diagnosticering  och synen på adhd i olika länder, samt om kritik mot såväl underbehandling som överdriven medicinanvändning.

 

Den här rapporten presenterar resultaten av en kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Arbetet med kartläggningen handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter. Målgrupperna för rapporten är forskare och tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå som arbetar med suicidprevention och som är intresserade av en detaljerad redogörelse av hur arbetet med den kartläggande litteraturöversikten genomfördes.

 

effekter-av-suicidpreventiva-insatser-utanfor-halso-och-sjukvarden

Om självmordstankar och om att våga fråga den som mår dåligt – artikel i nr 3 år 2016

Vårdguidens tidning

Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare i Semesterpratarna

Ullakarin Nyberg

Rapporten ”Psykiatri i utveckling – en delrapport om Psykiatri 2015”.

 

Psykiatri i utveckling

Depression är med stor sannolikhet flera olika sjukdomar med olika grundorsaker. Det kan förklara varför dagens läkemedel inte alltid hjälper. Forskarna försöker nu lägga det komplicerade pusslet med de få bitar de har.

Tema Depressionsbehandling

Rotskärsskolan i Älvkarleby jobbar vuxna och elever tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Eleverna sätter ord på – eller fotar – sina upplevelser av skolmiljön och uppmärksammar på så sätt skolans vuxna om riskfaktorer i såväl den fysiska som psykiska skolmiljön. Skolchefen GunnMari Nordström ser samverkan och kommunikation som avgörande för det förebyggande arbetet.

 

Hur man kan förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa bland ungdomar

Att förebygga självmord i tunnelbanan

Intervju med Pirjo Stråte. Inslaget börjar ca 1 timme och 12 minuter in i programmet.

Så ska självmord förebyggas på Liljeholmsbron

 

SVT Nyheter Stockholm den 27 april 2016

Intervju med Pirjo Stråte

Samarbete med SRF för en säkrare t-bana

SPES i Stockholm och SRF- Synskadades Riksförbund i Stockholms och Gotlands län tar nu ett samlat initiativ för en säkrare tunnelbana i Stockholmsregionen. Inför att röda linjen ska rustas upp driver vi gemensamt ett tydligt krav: satsa på plattformsväggar i t-banan för att rädda liv och förebygga olyckor. Detta krav framför vi genom en skrivelse till samtliga politiker i landstingets trafiknämnd.

I skrivelsen pekar vi på hur osäker miljön är i Stockholms tunnelbana idag. Men också på att politikerna kan ändra på detta. Inom de närmaste månaderna ska nämligen viktiga beslut tas om tunnelbanan, bland annat om en upprustning av röda linjen.

Enligt statistik från Trafikförvaltningen sker det varje år mellan 25 och 45 personpåkörningar inom spårtrafiken i Stockholms län. Ungefär hälften sker inom tunnelbanenätet, resten inom pendeltågstrafiken och övriga spårnät i regionen.

Förra året skedde 28 personpåkörningar varav 17 olyckor klassificerades som suicidhändelser. I år är trenden tyvärr ökande, ett stort antal påkörningar skedde under det första halvåret 2015. Vi kan dessutom notera att påkörningarna gått ner i åldrarna. I våras tog en elvaåring sitt liv på detta sätt.

Det finns olika personkategorier som tillhör riskgrupperna i tunnelbanan. En stor grupp består av rörelsehindrade och synskadade. För alla som har en synnedsättning är stationsmiljön med oskyddade plattformskanter en ständig riskfaktor som gör att många tvingas avstå från resande med spårtrafiken. Det är helt enkelt alltför farligt. Många synskadade har genom årens lopp haft oturen att falla ner på tunnelbanespåret.

En annan riskgrupp utgörs av suicidala personer, som i affekt tar till handlingen att hoppa ner framför inkommande tåg för att avsluta sina liv. Inom tunnelbanenätet sker ca ett dödsfall per månad på detta sätt. Andra händelser slutar med att människor får skador för livet.

SPES och SRF anser att skyddsbarriärer i form av plattformsväggar på ett avgörande sätt skulle minska olycks- och dödstalen inom tunnelbanenätet. Därför vill vi att politiska beslut fattas som påskyndar det viktiga säkerhetsarbetet. Skrivelsen till trafiknämnden avslutas med följande ord:

”Vi är stolta över den regularitet och kapacitet som Stockholms tunnelbanor erbjuder. Låt också vår tunnelbana bli en av de säkraste i världen!”

 

 

 
Självmorden i tunnelbanan i Stockholm sker oftast kl 15-16 på eftermiddagen och tätast på våren under mars-maj. Det visar en studie av 42 självmord i företaget MTRs databas 2010-2014, samt 162 självmord och 88 dödsolyckor i SLs databas från åren 2010-2013. Författarna skriver att kunskapen om självmordens tid och plats borde kunna användas i det suicidpreventiva arbetet.

Självmord i Stockholms tunnelbana

Sju personer med olika diagnoser delar med sig av sin vardag. En ärlig och personlig serie om ett ämne som berör många, men som få vågar prata om. Kommentera och diskutera i social medier på #mittpsyke.

Programmen är tillgängliga i 30 dagar från den 19 november

Mitt psyke och jag

Filip var ung och nykär men hade hamnat i en psykisk kris pga sin bipolära sjukdom. På Malmö psykiatri skulle han få vård, och hjälp. Men istället tog han sitt liv. Hur kunde det hända trots alla varningssignaler? Programledare Karin Mattisson granskar fallet och en klinik som länge fått kritik för allvarliga brister.

Uppdrag Granskning om självmord

Självmordsupplysningen har nu upphört eftersom vi startar Självmordslinjen inom kort!
Från och med den 7 oktober kl 14:00, är du eller någon du känner som mår dåligt och går i tankar på att ta sitt liv, välkommen att ringa eller chatta anonymt med våra volontärer.
Tel 90101 eller mind.se
Vi kommer att ha öppet dygnet runt.

Mind

Skolstarten är tuff för alla de 60 000 elever som utsätts för mobbning i skolan. När Arne Falkbäcks dotter Linda var 14 år tog hon sitt eget liv efter att blivit utsatt för kränkningar och mobbning.

Hans dotter tog sitt liv

Är du deprimerad, nedstämd eller bara oglad i största allmänhet? Då är du långt ifrån ensam! Idag räknar man med att uppemot 25 procent av kvinnorna och 10 procent av männen någon gång kommer att vara kliniskt deprimerade. Till det kommer ett mycket stort antal människor som ”bara” är nedstämda eller oglada!

Även om det är skrämmande siffror kan man samtidigt konstatera att det inte behöver vara på det viset! Idag finns nämligen många verktyg som effektivt påverkar ens mående på ett postivt sätt. I denna bok får du tillgång till en lång rad av dessa metoder och strategier. De flesta har sin utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi (KBT), och alla är sådana som i forskning har visat sig ge en tydlig effekt för att minska nedstämdhet och depression – och skapa ökad livsglädje!

Boken är förhoppningsvis även användbar för dig som arbetar med vård av människor, och inne håller både förklaringsmodeller och arbetsformu lär som kan användas i den egna verksamheten. Alla bokens formulär kan också laddas ner från www.kbtakademin.se och användas fritt. KBT formulär

I rapporten När livet känns fel har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kartlagt hur unga i åldern 13–25 år som mår dåligt upplever sina svårigheter och vilka strategier man använder sig av för att må bättre. Rapporten visar att det stora flertalet unga som mår dåligt inte får tillräckligt stöd.

Kortfilmer om ungas psykiska ohälsa

NSPH:s Anhörigprojekt har genomfört en enkät under våren som riktat sig till anhöriga till vuxna som har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning. Med anhörig avser vi personer inom familjen, släktingar eller andra personer som vänner, grannar etc. som har en relation till en närstående person med psykisk ohälsa.

Resultatet från enkäten visar att många anhöriga lever i en utsatt situation. Till stor del bekräftade svaren många av de erfarenheter som NSPH och dess medlemsorganisationer har.

En stor majoritet av de som svarade gjorde det i egenskap av mammor (62 %). Pappor kommer först på femte plats (6 %). Skillnaden är slående och borde undersökas vidare. Andra viktiga fakta från enkäten:

  • En överväldigande majoritet (74 %) svarade att de behövde stöd för egen del på grund av sin situation som anhöriga.
  • De flesta hade inte fått information om vad kommun eller landsting erbjöd för slags anhörigstöd. Endast 6 % ansåg att de hade fått mycket bra information om detta och 37 % svarade att de fått en del information.
  • Endast 41 % hade sökt eller erbjudits någon form av anhörigstöd. Den vanligaste insatsen som man fått var anhörigutbildning/föreläsningar (41 %), anhörigträffar för erfarenhetsutbyte (40 %) och stödsamtal (39 %).
  • Tyvärr visade frisvaren i en uppföljande fråga kring hur nöjd man var med insatserna att dessa insatser ofta var bristfälliga eller dåligt anpassade.
  • På frågan om de svarande ansåg att det fanns kunskap om deras anhörigsituation hos den personal som de mött inom vård, omsorg och på myndigheter svarar endast 3 % obetingat ja. 32 % svarar nej och 12 % att de saknar sådana kontakter. 53 % svarar att det oftast eller ibland finns kunskap om anhörigas situation.
  • Familjerelationer påverkats märkbart av att någon i familjen har en psykisk ohälsa. 51 % uppger att det lett till stora slitningar eller separation. 32 % svarar att de kunnat anpassa sig till situationen 11 % anser att relationerna stärkts och 4 % att de är oförändrade.
  • Arbetet påverkas också märkbart av att vara anhörig. Av dem som förvärvsarbetar svarar alla att de gått ner i arbetstid, bytt tjänst eller behövt gå ifrån arbetet för att stödja i kontakt med vård och myndigheter eller vid en krissituation. 48 % har varit sjukskrivna. Detta till trots bidrar drygt hälften regelbundet ekonomiskt till den närståendes levnadsomkostnader
  • Nästan alla (98 %) upplever oro till följd av sin närståendes hälsa.

 

-Vår undersökning visar att det finns ett  stort behov av ett bättre stöd till anhöriga till personer med en psykisk ohälsa, säger projektledaren Ingrid Lindholm från Schizofreniförbundet och NSPH. Anhöriga kan och vill bidra, men rapporten visar att priset för detta ofta blir väldigt högt i form av stress, oro och egen sjukskrivning. Genom bättre hjälp till dem som hjälper sina närstående, kan denna negativa spiral förhindras.

Rapport anhorigstod NSPH 2015

Det är friskt att sörja. Sorg tar tid.

Med goda förutsättningar för ett sorgearbete i lugn och ro kan människan lättare återfinna balansen i livet. Vi i SAMS menar att sorg inte ska betraktas som en sjukdom utan en naturlig reaktion på en svår förlust även då sorgen medför nedsatt arbetsförmåga och ibland total oförmåga att hantera vardagen.

SAMS arbetar för att vi ska bli bättre på att prata om sorg och för att vi bättre ska förstå hur sorg påverkar oss människor.

SAMS arbetar för att underlätta för alla som drabbats av sorg vid en närståendes död.

Vi vill att det införs en möjlighet att sörjande kan få 100 dagar i sorgpeng under en två årsperiod. Detta ska ersätta dagens läkarbesök och långa sjukskrivningsperioder i samband med sorg.

”Föräldrapeng får man när någon föds. Varför inte sorgpeng då någon dör?”

Resultatet av SAMS enkat om sorg 2014

Ulrika Jannert Kallenberg är 4 år när hennes pappa dör. Men ingen berättar hur han dog. Ingen talar om det. Ingen talar om honom. Familjen vill hålla det hemligt att Ulrikas pappa tagit sitt eget liv. Det är först i tonåren som Ulrika börjar få ihop pusselbitarna.

– Min pappa tog livet av sig 1967. Fyra människor dör i självmord varje dag. En del av dem är föräldrar. Jag tror att många barn fortfarande svävar i ovisshet när det gäller en förälders självmord. Jag tror att många barn även i dag möts av en tigande mur när de vill prata om en död förälder. Och jag tror att barn behöver ha båda sina föräldrar närvarande i livet, oavsett om de är levande eller döda, säger Ulrika.

Därför debuterar hon nu med den självbiografiska berättelsen Döden ingen talar om, om hur det är att växa upp som barn till en pappa som tagit sitt liv och att ständigt leva i skuggan av döden, i skuggan av ett självmord.

– Med min bok vill jag öka förståelsen för den utsatthet och sårbarhet som finns hos barn vars förälder tagit sitt liv och jag vill kommunicera med andra människor, andra barn till självmördare – barn som övergivits. Mitt skrivna ord kan kommunicera med dem och kanske ge en gnutta tröst, det hoppas jag. Jag vill i min bok också visa att vuxna måste berätta för barnen. Det är de vuxnas uppgift att hjälpa barnen. Och den döde föräldern måste få lov att ta plats i barnets liv, för alltid, säger Ulrika.

i-sorgens-famnI nionde klass började problemen för David. Han kände sig yr och snurrig. Att ta sig igenom en text blev svårt. Samtidigt blev han allt tystare och allvarligare. De medicinska undersökningarna gav inget svar på vad som var fel. I perioder mådde han bättre, men varje gång ett kärleksförhållande tog slut mådde David fruktansvärt dåligt. Så dåligt att han tog sitt liv en augustikväll 2011.

Efter sig lämnade David förtvivlade nära anhöriga och goda vänner i ett fullständigt kaos. Familjen var i chock. Det värsta som kunde hända hade skett.

Elisabeth Lindström, Davids mamma, behövde skriva för att överleva. Hon ville sätta ord på sina tankar och känslor och skrev dagbok under det första året som gick. Dagboksanteckningarna har omarbetats till en bok för att kunna vara till stöd och tröst för andra drabbade.

I sorgens famn är en öppenhjärtig berättelse om en mammas första år med en änglason.

Elisabeth Lindström, som nu är verksam i SPES-kretsen i Uppsala berättar: ”Boken kom till som ett led i min sorgbearbetning efter det att vår yngste son David lämnat oss och bygger på mina egna dagboksanteckningar. Månad för månad skriver jag om hur vi försökte överleva. Några tillbakablickar och dikter bryter av i texten.”

befriadMatti har äntligen bestämt sig.
Han lämnar sina båda söner på dagis och återvänder hem, packar väskan, tar bilen och far iväg mot sommarstugan i de värmländska skogarna. Han vill bli fri. Han vill befria sin familj. Från en född förlorare, från en som bara drar in alla i sitt vemod, tvingar på dem sitt mörker. Han vill följa sin far i spåren.

»Jag har en del egna erfarenheter av självmord och dess konsekvenser. Det finns gott om berättelser om självmördare. Jag har stött på färre om dem som ska leva vidare. De som efter den omedelbara sorgen och ilskan ska ta sig igenom den långa tystnaden och leva sina liv i den där förbannade skuggan.

För mig kom den här berättelsen krypande under ett antal år. Jag tyckte att jag hade någon sorts ansvar att försöka berätta om hur en sådan här process kan se ut.«

Boken Vår älskade orkade inte leva släpptes den 16 februari 2015 på Grim förlag. I boken delar åtta nära anhöriga till någon eller några som tagit sitt liv generöst med sig av sina tankar, känslor och erfarenheter. Det är en bok med och för anhöriga och tanken är att den ska vara en spegelbild att känna igen sig i och ett stöd när något av det allra värsta som kan hända plötsligt sker. Att känna sorg, saknad och smärta är naturliga och accepterade känslor i samband med att en älskad människa tagit sitt liv, men ett suicid rymmer ofta många fler känslor än så. Det är vanligt att känna även skuld, skam, vrede eller till och med lättnad. Alla dessa känslor, och ännu fler, tar boken upp.

Även två personer som i sina yrkesroller möter både människor som går i självmordstankar och anhöriga till människor som tagit sitt liv – en psykoterapeut och en präst – finns med för att ge sin bild.
Tio gripande historier med syfte att stödja och motverka de tabun som fortfarande finns kring suicid gör Våra älskade orkade inte leva till viktig läsning.

Den ideella organisationen SPES – som arbetar med självmordsprevention – kan inte längre betala sina räkningar.

Den nekas statsbidrag för sina löpande utgifter.

Slå inte undan benen för de som jobbar mot självmord

Närstående till psykiskt sjuka riskerar att själva drabbas av sjukdom. Resultatet kan bli långa sjukskrivningar och även förtidspensionering. Det visar ett svenskt forskningsprojekt som fått internationell spridning. – Anhöriga kan hamna i ett svårt utanförskap där man känner sig isolerad och otillräcklig, säger Eleni Siouta, forskare på Karolinska Institutet.

Psyksjukas anhöriga riskerar egen sjukdom

Tendens har haft en temaserie om självmord. Via nedanstående länk kommer du till Sveriges Radios webbplats och om du sedan skrollar ner hittar du samtliga avsnitt i serien.

Tendens om självmord

Det här är en bok för dig som funderar på att börja i terapi. Att hitta rätt i djungeln av terapiformer och terapeuttitlar kan ibland kännas övermäktigt och frågorna är många. Vart vänder jag mig? Hur mycket kostar det? Hur vet jag att terapeuten är seriös? Och vad gör jag om jag inte gillar den jag träffar? I Jag tror jag måste prata med någon varvar psykologen Jenny Rickardsson praktiska fakta med personligt hållen text och intervjuer med kända och okända personer som delar med sig av sina erfarenheter av att gå i terapi.

 

Hur går man vidare i livet efter att ha förlorat ett barn? I serien ”Att förlora ett barn” träffar vi Pierre Rydén från Hjo, vars dotter tog livet av sig i oktober 2011, 20 år gammal. Sveriges Radio, 3 april 2013.

Att förlora ett barn